Vårfrudagen

MENY

Våffelbuffé med tillbehör
Pris: 129 kr / person, barn under 12 år betalar 99 kr

Cajsa Varg kunde göra våfflor! Kom och frossa!!

Gräddvåfflor: Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755

Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. NB. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.

Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl

HISTORIA

Vårfrudagen – Marie bebådelsedag – är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Numer förknippar vi denna dag med våfflor. Till vårfrudagen finns flera lekfulla traditioner knutna, till exempel så kallade tranbrev.

I evangelierna berättas att ärkeängeln Gabriel nedsteg till Maria och meddelade att hon skulle föda Guds son nio månader senare. Dagen kallas därför i den kyrkliga kalendern för Marie bebådelsedag. Enligt folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus visar vårfrudagen att jungfru Maria omhuldats i det svenska förindustriella samhället. Dagen firas också till minne av ett av kristenhetens stora mysterier, jungfrufödseln.

I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet. Den infaller den 25 mars, nio månader före juldagen då Jesus sägs ha fötts.

I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår. I södra Sverige var dagen inledningen till den så kallade vårfrudagsräppen, då veckorna fram till midsommar räknades baklänges. I Västsverige sprang barn och ungdomar ibland barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och undvika sprickor i fotsulorna under sommaren. Enligt en numera övergiven tolkning skulle detta upptåg vara en rest av medeltida botvandringar som företogs barfota. I stället handlar det om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet. En annan sed som var knuten till aftonen före vårfrudagen och som främst har varit spridd i Värmland och Dalsland är att barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”, teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton. Vid vårfrudagen gick man också till sängs utan att dessförinnan ha tänt ljus, vilket man hade gjort under hela vinterhalvåret. Talesättet var att ”tranan bär ljus i säng”.
Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. När helgdagen det året avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. När påsken infaller tidigt högtidlighålls jungfru Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Det icke kyrkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger dock kvar den 25 mars.

Vårfrudagen användes även för vädertydor och betraktades som en vädermässig vändpunkt. Så mycket snö som det fanns på taken denna dag, skulle det också finnas på marken till Valborg.

Språkligt sett har ordet ”vårfrudag” ombildats till ”våffeldag”. Våfflor har medeltida anor, men då gjordes de ytterst sällan av vitt mjöl utan likheten syftar mer till brödets form. Moderna våfflor är i likhet med semlan ett arv från sent 1800-tal. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället. I den mån man producerade smör, såldes det på marknader.